Inlägg
Kattsons One-Liners
2 månader sedan
måndag 20 mars 2017
Medan tid var
Det som hänt den här helgen är ganska vemodigt. I lördags när jag låg under min hasselbuske såg jag min favoritgranne komma ut för första gången på mycket länge. Men han var inte ensam, så jag avvaktade. Tillsammans med de andra försvann han sedan in i en bil. Och jag har fått veta att jag nog aldrig kommer få se honom mer.
För er, som inte känt mig så länge, kan jag berätta att jag har haft mitt andra hem hos denne granne. När han då och då åkte till Tyskland köpte han med leverkorv hem. Den brukade han bjuda mig på. Åh, vad god den var! När det var varmt ute lät han dörren stå litet öppen, så jag kunde komma in. Ofta intog jag min eftermiddagsvila på hans säng eller soffa. Han öppnade garderobsdörrar, så jag kunde komma in och inspektera. Han påstod till och med att jag var hans bästa kompis! Kan ni tänka er en bättre granne?
För ett tag sedan blev han sjuk, så det är rätt längesedan jag kunde hälsa på. Nu har han blivit så sjuk, att han måste bo nån annanstans. Jag är kvar här med massor av fina minnen och vetskapen att ha betytt mycket för någon. För det kan jag glädja mig åt, att jag alltid varit generös med att visa min kärlek och uppskattning för honom. Medan tid var.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Oj,tårarna trillar här..det är så lilla vän att vi har varandra till låns här på jorden..därför ska man visa att man älskar varandra alla dagar.inte bara alla hjärtans dag eller så..här hemma gosar vi och njuter av att ha varann jämt när vi kan..en del säger att jag har bortskämda katte barn men vad gör det?det bästa ska ni ha den tiden ni finns här..kram o nosbuffar,spring o borra nosen under hakan på dina människor nu :) kramar och nosbuffar till er allihop där
SvaraRaderaLika mycket kärlek som jag fått från grannen, lika mycket har jag nog gett tillbaka. Alltid tassat fram till honom när han varit ute. Och SÅ många buffar som han fått...Eftersom jag inte sett honom på länge har jag förstått att det varit något, så jag har inte hoppat över staketet så ofta på senare tid. Förut gjorde jag det många gånger om dagen. Det är väldigt synd om honom som inte har något katt där han bor nu. Jag har ju i alla fall mina människor.
RaderaJag är säker på att dina katter har ett alldeles underbart kattliv!
Det är alltid sorgligt när man vet att något ska ta slut och aldrig kommer tillbaka.
SvaraRaderaMen som du jamar så har du och han många fina minnen tillsammans.
Han ler säkert när han tänker på dig Gustav och minns när du var inne och hälsade på honom.
Snälla grannar ska man ta vara på och vara rädd om och det var du.
Ozzy
Jag har litet svårt att föreställa mig att han aldrig mer kommer finnas där, sedan jag flyttade hit har han ju alltid bott i det huset. Och hans tomt räknar jag som min. Och jo, jag hoppas ju att jag finns nånstans i hans minne. Jag vet att jag i alla fall fanns där en gång, och att jag då skänkte honom mycket glädje.
RaderaSå sorgligt att läsa. Jag kommer ihåg när du skrev om favoritgrannen förut. Ni var så förtjusta i varandra. Nu ser man hur viktigt det är att visa kärlek till och omtanke om varandra medan tid är. Alldeles för många tror att livet är nåt som börjar sen. Så är det inte. Det pågår nu!
SvaraRaderaVi tyckte verkligen om varandra, det är sant. Jag hoppas att det nånstans finns litet glädje och kärlek kvar i hans huvud, ett minne av någon av alla de mysiga stunder vi hade tillsammans i hans hus.
RaderaSå sorgligt. Men som du så klokt jamar, du har funnits där till bådas glädje! Nosbuffar
SvaraRaderaSå är det, vi fick ändå många, många år tillsammans. Och jag tror det är rätt unikt att ha en sådan idealisk granne.
RaderaDet var verkligen fint jamat, Gustav. Förstår att du saknar din bästa vän och tänk vilken positiv inverkan du måste haft på hans liv då han säger att du är hans bästa vän. *sniff*
SvaraRaderaJo, jag kände att han tyckte väldigt mycket om mig. Och jag kommer förstås fortsätta inspektionerna på hans tomt, åtminstone tills någon ny flyttar in där. Hoppas det inte blir nån skällis!
Radera