Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







Visar inlägg med etikett väntar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett väntar. Visa alla inlägg

torsdag 2 februari 2017

Lisa: Väntar och väntar



Men kommer du äntligen, matte, vad jag har väntat! Jättelänge!

Vad håller du på med??  Kom in nån gång i stället för att stå där och fåna dig!

Om du inte kommer snart kryper jag ut genom fönstret. Jag ska bara hitta hålet!




onsdag 28 maj 2014

På väg




På väg, på väg, med bestämda tassar, vet vart jag ska
Nu ska jag hem, har fullgjort allt för ida'
Då vill jag in, till maten som väntar, det är klart att den gör
Att ha det så bra tar jag för givet, fast annat jag hör
Om katter som lämnas att klara sig själva, men hur?
När jag tänker på det, förstår jag, i livet jag haft en stor tur 




tisdag 19 februari 2013

Tålamod


Ta det lugnt, matte jag väntar!
Ingen i min familj har så mycket tålamod som jag. Inte ens i närheten. Jag väntar. Lugnt och utan ett jam sitter jag där. Utanför toalettdörren, när matte är där inne. Eller väntar på min frukost, medan matte prioriterar andra saker.  

Piff och Puff springer omkring, jamar. Tassar till och med iväg, till andra delar av huset. De orkar inte vänta. Det gör jag. Sitter på min bak, med svansen  tätt intill kroppen. Iakttar. Är lugn. Vet att belöningen kommer. Den goda frukosten. Det är bara en fråga om tid. Jag jäktar inte på henne, min matte. Ibland tror jag, att det är den klokaste taktiken?

onsdag 1 augusti 2012

Vilken tur jag har!

Många gånger har ni fått höra om min vänskap med favoritgrannen. Nu ska jag avslöja något som hittills varit hemligt. Ja, inte för mig och min nästfavoritgranne, förstås. Sedan en tid tar jag nämligen tass om en till granne.

Det är bara nu på sommaren som de bor här hela tiden. Resten av året kommer de ibland på helgerna. Givetvis har jag alltid hållit deras hus och tomt under uppsikt, även när de inte är där. Deras mark ingår ju i Mitt Område. På senare tid har jag upptäckt hur duktiga de båda är på att klia mig bakom öronen. De kompletterar varann. Först brukar jag tassa fram till honom för litet kli, och sedan till den henne. Om inte båda är ute tassar jag fram till ytterdörren och väntar. Jag tassar aldrig in där. Det räcker med att jag har två hem. Ibland ropar då den som är ute på den som är inne att komma ut, att jag väntar. Det tycker jag är artigt. 

Härom dagen när matte och jag hämtade posten kom de båda förbi. Då skvallrade de för matte om mina besök där. Och så sa de att jag var en ovanligt klok och fin katt. Jag är verkligen lyckligt lottad som är omgiven av människor som förstår att uppskatta en katts närvaro.