Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







onsdag 9 maj 2012

Stackars katter

Idag blir det litet sorgligt. Eller mycket, rättare jamat. På kort tid har nämligen matte sett tre döda katter efter motorvägen. Den ena har förmodligen bott på en gård som ligger rätt nära vägen, de andra två har legat på vägrenen långt från bebyggelse. Kanske hade de inga människor. 

Tänk att försöka ta sig över en motorväg. Jag kan inte ens föreställa mig, hur hemskt det ska vara? Att stå där och titta, och tycka att sikten är klar, och så pang! För hur ska man kunna tro, och beräkna, att en bil kan komma så fort från ingenstans?

Något av det räddaste matte är för när hon kör bil, är just att köra på en katt. Det höll på att hända en gång, men den katten -och matte- hade tusendelarna på sin sida.

Man borde uppfinna någon slags larmsystem att sätta på bilarna. Något som känner av om det finns en katt inom hundra meter sådär. Då bromsas bilen automatiskt, och glider sedan saaakta förbi där katten finns. Eller också kan man tänka sig att larmet avger något slags ljud, som vi katter tycker är obehagligt, och därför tassar bort från vägen?

Jag är ledsen för de tre som inte hann över. Hoppas inga fler försöker.



18 kommentarer:

  1. Så sorgligt! Kanske borde man inte ha katt när man bor så nära en motorväg. Eller åtminstone inte släppa ut den på fri tass.
    Matte har inte körkort själv men hon säger att särbons bil har en sensor som känner av om man ligger för nära en annan bil. Det borde ju gå att få den att känna av katter också *förhoppningsfull*
    Tassklappar <3

    SvaraRadera
  2. Man skulle verkligen inte släppa ut den. Men jag tror att många som har gård ser katter som en slags förbrukningsvara. De har "lagårdskatter" och när en faller ifrån, skaffar de bara en ny. :(
    Men en kattsensor, DET vore en uppfinning värd nobelpriset!

    SvaraRadera
  3. Fyjam så sorgligt. Det där är en stor orsak till att husse inte släpper oss lösa. Husses största skräck är också att köra på en kisse. Jag tycker också det borde byggas något slags larm som antingen bromsar bilarna eller varnar oss katter för en farlig väg. Hoppas kissarna fått frid nu. *sniff*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Er husse är förståndig, och du får ju ändå vara ute en hel del. Bättre dra på en husse än bli påkörd av en bil.
      Jag hoppas också kissarna fått frid i sin katthimmel.

      Radera
  4. Jag tror det håller på att utvecklas sensorer för större djur, rådjur och älgar, men det borde gå att utveckla för katter också. Sen skulle vi bara se till att det blir standard i ALLA bilar. Det vore förskräckligt om man körde ihjäl en katt. Det har inte hänt blogghjälpen ännu, trots att hon kör ganska mycket, men hon tänker på risken varje gång hon ser en överkörd katt. Och det är tyvärr inte så sällan. Det är absolut bättre att ha en innekatt om man bor nära trafiken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att vi är för små för att märkas av de sensorerna. Men jag hoppas verkligen att det någon gång kommer en kattsensor också. Problemet är väl bara att vi är så blixtsnabba när vi väl beslutat oss för något. Snabbare än foten på bromspedalen hinner reagera. Nä, bor man vid en stor väg ska man hålla sig inne. Och vara ute i sele.

      Radera
  5. Jam, det är inte kul. Så många katter som inte hinner. Hoppas du aktar dig Gustav. Du vet bilar är hårda och katter är mjuka...

    Nosgos

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag aktar mig så gott jag kan. Det är ju bara en liten väg här som slutar strax efter oss. Och jag har ju bott här i snart tio år. Men det är klart, har jag otur så...men jag hoppas det aldrig händer.

      Radera
  6. Stackars missarna "ryser" . De har det bra hos Skaparkatten nu. Det är den största anledningen till att vi inte är ute på egen tass, husse och matte är jätterädda för att vi ska bli överkörda.Nosbuff

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår att det är därför. Och ni har det ju bra där inne med hussehiss och allt!

      Radera
  7. Frid över deras minne.
    Matte är livrädd för att köra på en katt. Hon körde på en hare en gång och då bröt hon ihop. Det var en hemsk händelse, har hon berättat för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Matte har kört på en tjäder och en ekorre, och det var också jobbigt. Men en katt skulle vara alldeles förfärligt. Hoppas det ALDRIG händer.

      Radera
  8. MEN Gustav då, så hemskt för dom katterna som inte han över, *GRÅTER*
    Vi jamar med dig, att det borde finns ngn sorts larm, som talar om att det närmar sig ngt farligt för katten, så bilen stannar eller iaf saktar ner farten.

    Hoppas katterna har fått frid i sin katthimmel.

    Tass Tass

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst var det synd om dem. Hoppas att det gick fort, så de inte hann lida i alla fall. Stackarna.

      Radera
  9. Stackars missarna :(
    Det är min mattes stora fasa oxå , att inte hinna stanna om det skulle springa ut en katt elelr något annat djur.
    Att jag inte får vara ute och tassa på egen hand har delvis att göra med med trafiken här utanför mitt hem och att det finns många farliga saker på en bondgård om man är katt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du verkar ju ha det bra där inne, med utsiktsfönster och höga skåp. Och så har du ett jamarflott halsband när du är ute och rastar din människa!

      Radera
  10. Ledsamt. Kanske hade de inte hunnit lära sig av mammakatt att bilar e farliga och stora vägar ska man inte korsa. Ledsamt, mycket sorgligt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, det hade de nog inte. Och katterna var inte så stora, hade nog inte så mycket erfarenhet än. :((

      Radera