Före... |
...och efter |
Ser ni nån skillnad? Igår morse blev jag en väldigt lycklig katt! Jag blev fri igen! Ingen tratt! Ingenting som var i vägen när jag skulle tvätta mig, eller behövde klia mig. Blev tvungen att rusa igenom huset gång på gång för att fira befrielsen. Sen insåg jag att jag måste ta itu med hygienen, och avsatte en lång stund för det. Jam, det var en högtidsstund! Men innan dess, i måndags eftermiddag...
Jag kan klart deklarera att om vettisar tycker jag inte! Inte någon annan som finns i det där vettishuset heller, för den delen. Mot bättre vetande lät jag mig lugnt sättas in i buren där hemma, för jag gillar ju att åka bil. Efter ett tag insåg jag dock att jag förmodligen var utsatt för en kupp? När bilen stannat övergick mina farhågor till full visshet. Var därför fullständigt på min vakt och beredd på det värsta när de kom och hämtade mig där inne.
Det blev precis lika illa som jag befarat. De lade ner mig och drog och slet på min mage. Jag försvarade mig förstås, och skrek högt på hjälp. Vad då, bara ta stygn?? De pratade om att de mindes att jag hade temperament? Min integritet, då? Jama om övergrepp!
Så skönt det var att komma hem igen, även om tratten fortfarande satt på. Men igår morse skedde undret, tratten drogs av över huvudet. Nu jobbar jag på att ta igen allt jag förlorat de här veckorna. Men jag har gott om tid. Fri!
Även om det var jobbigt hos vettisen så var det ju värt det för belöningen var ju att du blev av med trattuslingen.
SvaraRaderaFörstår att du rusade runt huset i glädje över din nyfunna frihet.
Och det bästa av allt för din del, nu kommer du inte längre att känna dig konstig i kroppen mer.
Jag tycker också om att åka bil, det är jamarmysigt att kolla in alla bilar o annat som kommer farande när jag själv är i tryggt förvar.
Du kanske ska be matte o husse att få följa med någon gång när dom bara ska ute o "finköra"?
Ozzy
Njam, jag tänker nog fortsätta visa vem som bestämmer över min kropp! Men du har rätt i att jag känner mig precis som vanligt igen, som innan allt det här konstiga hände.
RaderaJo, de har pratat om att ta med mig nån gång på en åktur, så det kanske blir framöver!
Härligt att du visade alla de där 'hemska' människorna att du HAR temperament! RackarLisa är ingen mespropp. Spring nu ordentligt i huset HELA natten, hihihi.....
SvaraRaderaMespropp? JAG? Ha-ha-ha, jag skrattar på mig! JAG vet minsann var skålen ska stå!
RaderaMen MÅSTE jag springa på natten? Då vill jag ju helst sova?! Sen blir jag jamarpigg och kan springa hela dagen!
Det var ju en väldigt skillnad på före och efter. Nu hoppas jag att du sliper trattar igen. De är verkligen inte roliga. Undrar vem som har uppfunnit dom egentligen? Den borde du låta ditt temperament riktas mot.
SvaraRaderaJag tänker ALDRIG mer ha tratt! Jamat och klart! Om den uppfinnaren vore här skulle han/hon få känna på mina klor, det är ett som är säkert!
RaderaOj, förstår att du är upprörd över behandlingen hos vettisen. Varken vi katter här hemma, eller husse för den delen, gillar vettisar. *ryser*
SvaraRaderaSynd att matte inte filmade ditt race genom huset, det hade varit skojsigt att se.
Men nu är du ju av med tratten iallafall, det måste ju vara jamarskönt.
Gustav, han bryr sig inte om att han blir misshandlad hos vettisen, men det gör jag! Bra att höra att ni tycker lika som jag, då känner jag mig inte så ensam.
RaderaSå skönt att vara av med tratten. Det är en ren njutning att kunna tvätta sig ordentligt i lugn och ro! Nosbuffar
SvaraRaderaHåller med! Att få sitta i lugn och ro och göra sig ren över hela pälsen var en ren njutning!
RaderaSkönt att du har blivit av med tratten nu iaf , Lisa <3
SvaraRaderaTass tass
Jag är SÅ glad, och benen vill bara springa hela tiden!
Radera