Mina ouppfostrade människor

Vad ska jag jama om denna helg? Att jag totalt förlorat kontrollen över mina människor? Eller att jag haft tre dagars härlig frihet? 

Redan i torsdags blev jag väldigt förvånad, när jag hittade mat i mitt växthus? Men nöjd, förstås! Dessutom noterade jag, att jag fått ett varmt liggunderlag på min stol. Helt underbart! Men på natten sov jag inne i mitt stora hus, som vanligt. Sedan kom fredagen.

Efter frukost försvann jag ut, som mina rutiner föreskriver. När jag avverkat ett långt pass ute, såg jag matte komma ut genom dörren. Precis lagom för mig att tassa in en stund, tyckte jag, men gissa vad? Jag blev utföst!!! Snällt följde jag ändå med henne till soptunnan. Där fick jag annat att tänka på, för min kompis Negus kom förbi, släpandes på sin husse. Givetsvis måste vi jamas vid ett tag, så jag märkte faktiskt inte att matte for förbi mig i bilen.

För att göra en lång historia kort, inte förrän på söndag kväll kom hon tillbaka, och då var husse också med. De kunde gott få vänta litet på mig, ansåg jag, så jag väntade några timmar med att komma hem. Någon slags markering måste jag göra. Som ett led i uppfostringsarbetet.

Saknar liggunderlaget

Det bästa med den här helgen har varit vädret. Mycket avslappning under hasselbusken har det blivit. Sämst med helgen: Husse har inte varit hemma. Han envisas med att lämna mig för det där dumma norra landet. Med andra jam får jag ligga ensam i soffan på kvällarna nu. 

Jag har börjar göra kväll litet tidigare än förr. Även om det ibland inte är helt frivilligt, tar det inte lång stund innan jag ändå är tillfreds med att vara inomhus, för jag måste erkänna att jag blir trött på kvällarna. Då är det lagom sysselsättning att hålla matte sällskap framför teven. 

Först brukar jag ligga i hennes knä, men efter ett tag brukar jag flytta över till soffan. Där kan jag sträcka ut eller rulla ihop mig precis som jag vill. Det är då jag saknas husses mjukmage. På den kan jag också ligga precis som jag vill, bara med så mycket mjukare underlag. En hel vecka till får jag vänta...  

Inte dum, bara klok!

Vet ni hur man gör bästa kojan? Jo, man tar en vedkorg, kapar bort handtaget, vänder den upp och ner, lägger en madrass i den och toppar med ett liggunderlag! Vips har man en helt perfekt liten koja att krypa in i när det regnar. Min koja står under tak, annars hade jag behövt något täckande över den, förstås. Vill ju inte bli pälsblöt.

Eftersom det är tak en bit ut över den dörren, kan jag alltid tassa ut oavsett väder. Matte och husse tycker jag är tokig ibland som vill ut när det öser ner blött. Men vadå? Jag avvaktar lugnt i min koja, och kan tassa ut omedelbart det blöta upphör. Det är mer än man kan jama om servicen inne i mitt hus. Dels måste jag ju be om att få kolla väderstatusen varannan minut, dels kan jag inte alls vara säker på att bli åtlydd i denna begäran. Dessutom kan jag gå miste om värdefull arbetstid bara för att matte och husse inte är så noga med att kolla utanför fönsterna.

Med andra jam är jag väldigt klok som tassar ut, även när det ösregnar.

Lovjamar altanen och vitfisk på diskbänken

Luktar det inte litet, litet sommar här?

Alla vi som har en altan, vet hur värdefull den är. Man är ute, men ändå inte riktigt. En del av er har väggar och fönster på er altan, och det är förstås ännu bättre än den öppna altan, som jag har. På min altan yr det in snö, men den blir inte magdjup. Knappt klodjup. På altanen står mina stolar, de som jag gillar att ligga under när det är jättehett ute.  Där finns också byrån, som jag sitter på, när jag vill in. Matte har lagt dit något jag kan sitta på. Det känns varmt när jag sätter mig. Därifrån ser jag direkt in på min fåtölj. Om de inte är uppmärksamma nog där inne, reser jag mig i min fulla längd, och tassar till rutan. Proceduren förstärks med kraftfulla mjaouanden. Effektivt.

Idag har jag inte behövt använda mig av det, har inte varit ute särskilt mycket. Utelivet begränsas verkligen nu, när man mest kan tassa fram i gångar. Dessutom är dessa dragna på fel ställen, enligt min mening. Intressanta buskar och restauranger är helt utan förbindelser. Så det blir mest slappande här inne, med avbrott för undersökande av något skåp. 


Nu är det fredagkväll, och helgen verkar börja lovande. På diskbänken ligger nämligen en hög med vitfisk! Kan aldrig tro att matte och husse orkar äta upp allting själva? Naturligtvis är det beräknat till en stor portion och två små portioner extra. Hoppas att ni också får något gott i skålarna, och får en skön helg allihopa! Vi tassas på måndag!