Det måste man!

Kanske slår någon dröm in just den här helgen? Önskar er alla en riktigt god sådan i alla fall!

Vill de det?

Här sitter jag, en mager katt,

funderar, varför att

av läckerbitar man får bara en slatt?

Vill de man ska bli alldeles platt?

Dessa människor!?

Om ni tittar riktigt, riktigt noga ser ni mig! Det är jag som har svans och står mitt i bilden bredvid björken!

Matte har tittat förundrat på mig, när jag legat på gräsmattan och stirrat på en viss fläck bakom björken. Litet blött nedfall har inte stört min koncentration. Flera dagar har jag tillbringat så. Alldeles stilla med fast blick framåt och nedåt. Inte hela dagarna, förstås. Jag har ju en hel del andra åtaganden att bestyra. 

Hon började undra vad jag hade för mig, min matte? En platt gräsmatta kunde väl inte härbärgera några särskilda hemligheter? Oj, oj, jag jamar bara: Människor! Inte avsätter jag så mycket tid utan anledning!?

Och snopen blev hon när sett mig hämta första musen där! Det var när jag var på väg att hämta nästa, som bilden här ovanför togs. För att inte störa mig var hon finkänslig nog att ta den från mitt hus, så avståndet är rätt stort. 

Nu har hon lärt sig i alla fall att det finns en anledning till att jag ligger länge och tittar på en gräsmattefläck!

En riktig katt?

Katt, eller?

Är jag en katt? Konstig fråga, kan tyckas. Men det är faktiskt så att många av mina närmaste människor inte tycker så. De ser såklart att jag ser ut som en katt. Men ändå. Matte brukar säga att här bor två katter. Och så en Gustav.

Nu har hon sagt mig att detta ska uppfattas positivt. Att man tycker så bara för att jag är ovanligt lugn och klok. Inte för att jag vet hur det är med den saken, men en sak är jag helt säker på: Visst är jag är 100% katt! 

Helgen Annorlunda

Det blev en oväntat annorlunda helg för min del. Husse har ju varit på "jobbet" ett tag, och i lördags försvann matte också! 

På morgonen noterade jag att det ställts mat både på altanen och inne i växthuset, vilket jag förstås uppskattade. Men sedan kom minisen och hans människor, och de stannade inte för att umgås med mig, utan for iväg nästan direkt och tog matte med sig! 

Nu har jag ju rätt många åtaganden att utföra, så jag kan inte påstå att jag saknade henne så värst. Eftersom skällhunden i grannhuset har åkt hem, har Mitt Område dessutom utökats söderut. Att patrullera allt tar minsann sin tid!

Nöjd

På eftermiddagen på söndagen kom de tillbaka, allihopa. Jag blev förstås glad, och var genast där och hälsade dem välkomna med mina bästa jam! Sedan måste jag erkänna att efter två dagars och en natts utejobb var jag helt tillfreds med lägga mig tidigt. Somnade faktiskt redan vid halvsjutiden. 

Ikväll kommer husse hem, och sedan blir allt precis det underbara "som vanligt" igen! Åtminstone för ett tag. 

På en okänd väg

Och vem vet vad vi ska upptäcka den kommande helgen? Hoppas det blir bara bra saker för både er och mig!!!

En bra kompromiss

Hasselbusken i all ära, men den har sina begränsningar...Nödvändig skugga gick helt enkelt inte att uppbringa under dess blad den här heta sommaren. Och visst, vid normalt blött nedfall duger busken som regnskydd. Men den senaste tiden, när Åskar varit på alltför täta besök med de enorma vattenmagasin han vräkt ut, ja, då har det behövts mer rejäla doningar.

Förra året saboterades min ingång till växthuset. Matte hängde för ett nät bara för att de dumma koltrastarna ville ställa till kalas där inne? Oerhört fånig idé på alla sätt, ansåg jag, som gärna deltagit i festligheterna.

I år har vi kommit överens om en kompromiss. Hon fick sätta upp sitt nät, men inte ända ner till marken. Kolisarna fattar ändå inte att de kan ta sig in genom öppningen där. Visserligen blir det tji kalas för min del helt utan nät, men i stället har jag fritt tillträde närhelst jag så önskar. Det har jag verkligen utnyttjat!

Det kom ett plötsligt skyfall. Men vad gör det?

Åh, är det du, matte? Jag sov ju så gott...

Vad vill du??

Äsch, bara den där blixtapparaten igen!

Vem bryr sig?? Zzzzzzzzzzzz...