Nattpatrullering

Här sitter jag och har det skönt i vårsolen. Det är nu den har börjat lysa in genom södra dörren. Hela vintern har det varit mörkt där jag sitter, men nu, äntligen, är solen tillbaka.

Tycker ni jag ser trött ut? Jag ska erkänna något. Har varit ute och slarvat i natt. Nä, inte slarvat förstås, jobbat! När jag blev utsläppt vid elvatiden kände jag mig på riktigt arbetshumör. Vid ett var husse ute och letade efter mig, men jag var fortfarande på patrull. Strax efter sex i morse var jag klar. Och hungrig, efter en hel natts jobb! Sen har jag tagit det litet lugnt idag. Måste vila om jag ska orka med flera nätter. Om jag nu blir utsläppt i kväll? Husse verkar inte lika sugen på nattpatrullering som jag?


 

Jag kommer när jag kommer!

Halv två på natten?? Var jag ute så länge? Väldigt vad tiden går fort ibland! Husse var ute och letade? Det var väl onödigt, jag kommer förstås hem så snart jag slutfört jobbet!

Men nu är jag HUNGRIG!

Ett rejält nattmål är precis vad som behövs efter ett långt arbetspass!

Ångerrätt

Det har varit en del sånt här väder sedan i fredags. Visserligen har jag inte ställt in utejobbet i någon större utsträckning, i stället har pauserna inomhus blivit något längre. Men igår, på söndagen, var det nästan sommar igen!

Passade på att ta en utökad kvällskontroll runt Området. Funderade allvarligt på att dessutom ta nattskiftet? Har inte blivit mycket av det i somras. Bara när mina människor försvunnit på sina rymningar. Men när jag såg hur det började släckas där inne ångrade jag mig ändå. Nattarbetet for nog anstå tills det blir sommar på riktigt igen.

För övrigt finns inte så mycket att jama om helgen. Det har inte hänt just någonting. Och det är väl egentligen rätt skönt?

 

Varför lär jag mig aldrig?

En riktig härlig helg har jag haft, och förhoppningsvis har ni det också?! På själva musätardagen -eller midsommarafton som de tvåbenta säger- kom de flesta av mina favoritgäster och hälsade på. Jag trivs så bra när jag har många människor omkring mig! Det är synd om tjejerna där inne, som inte alls fattat grejen, utan håller sig undan bäst de kan. Särskilt minisen kan få dem att sätta nya personliga rekord på distansen matrummet-gästrummet gång på gång. 

Ännu har jag inte utnyttjat min rätt till nattarbete, trots att temperaturen varit behaglig. Tyvärr har jag trillat i matfällan varenda kväll. Med det menas givetvis att jag tassat in när matte eller husse öppnat dörren, men enbart för att äta litet. Min avsikt har förstås varit att snarast efter matintaget bege mig ut igen, så därför har besvikelsen blivit stor när jag nekats detta. Det oerhört märkliga är att detta inträffat varenda kväll?? Varför lär jag mig aldrig? 

Inte så fel ändå

Hade ett allvarligt jam med min sekreterare om att mitt tålamod med hennes frånvaro på arbetet börjar sina. Hon får faktiskt ta och skärpa sig litet. Visserligen händer det inte så mycket så här, men ändå. 

Den här sommaren har det blivit ovanligt litet nattarbete för min del. Faktiskt bara en enda natt hittills. Nu har det inte varit helt frivilligt. Flera gånger har jag uppfordrande påjamat behovet av nattpatrullering. Detta, efter att i god tro ha kommit in för en bit kvällsmat. Har alltför sent insett misstaget. Men, konstigt nog, efter en stund måste jag erkänna, att det varit rätt skönt att lägga mig tillrätta i min sovfåtölj. 

Ibland på nätterna tassar jag ut på altanen genom kattluckan. Har slutat leta efter kryphål ut i det fria. Men det är ändå mysigt att sitta där en stund, kolla läget och känna dofterna. Eller se hur det blöta faller där utanför. Har det gjort rätt ofta. Då är det inte helt fel att ha en väntande fåtölj inom tasshåll.

Nu var det nära

Ännu en helt okej helg. Det är inte mycket jag är inomhus. Dels har jag förstås fullt upp med ordinarie översyn av Området, dels vill både matte och husse ha min hjälp vid trädgårdsarbetet. Jag ställer gärna upp och kontrollerar nyplanteringar bland annat. Det är faktiskt något av en specialitet jag har. Nosar av om jorden håller rätt kvalitet. Det känns så bra när vi arbetar tillsammans allihopa. 

I lördags var jag ändå inne ganska länge. Jag fick nämligen besök, av min favoritgranne. Nu skulle vi titta på boll på teven igen. Jag stannade kvar som sällskap hela, långa matchen, kan ni tänka er? När den var slut, ville de fortsätta titta på bollen. Det tyckte jag var litet överdrivet. Så intressant var den väl inte?

Jag behövde inte oroa mig för att vara oartig. Husse följde med grannen hem i stället, och jag var inte sen att hänga på. Fast jag följde inte med in där. Det var varmt och skönt ute, och jag funderade allvarligt på att stanna kvar ute den natten. Såg när husse återvände hem, men höll mig undan. Både han och matte var ute och ropade på mig, många gånger. Till slut föll jag till föga, och tassade motvilligt upp för trappan. 

Men det är nog inte långt borta nu. Nattarbetet.

Ny uppgift igen

Idag är det en riktigt bra dag! Har fått veta att min absoluta favoritgäst och -kliare ska komma och hälsa på mig ikväll! Och hon ska stanna i många dagar! Nu kommer jag få ett mycket angenämt nattarbete den här veckan, nämligen att hålla henne sällskap i sängen, och hålla hennes fötter varma. Som  jag alltid brukar göra.

Det är synd om henne, för när hon flyttade för ett tag sedan, stannade hennes katt kvar i huset där de bodde. Så nu är hon utan en katts omvårdnad och kärlek. Det är förstås inte lätt. Jag vet därför, att jag har en stor och viktig uppgift att fylla den närmaste veckan. Jag ska bli människostödjare.
*stolt* 
 .