Inlägg
Kattsons One-Liners
2 månader sedan
måndag 2 november 2015
Helt plötsligt...
Helt plötsligt dök det i helgen upp människor i nästan alla hus runt omkring? Inget jag har emot, precis, min inställning till de tvåbenta är allmänt positiv, men en viss osäkerhet infann sig ändå. Mest fundersam blev jag på de närmsta grannarna söderut, de som brukar ha med sig en riktigt skällig, och i mitt tycke otrevlig, hund. Men den här gången hade jag tur. Den hade tydligen fått stanna hemma.
Om ni läst min blogg en längre tid, vet ni, att jag en gång gett den hunden en riktig läxa. Det var på den tiden, som min bonussyster Piff levde. När hon var på inspektion rätt nära staketet till grannen, kom hunden farande och gav henne en rejäl utskällning. Detta oskick uppmärksammade jag, och tassade med bestämda steg fram till staketet, lyfte tassen och gav honom en rak höger på nosen. Tror han blev rätt snopen?
Nu finns inte Piff mer, och hunden var inte här, så inga insatser av den kalibern har behövts. Faktum är att jag tagit det rätt lugnt. Tror att ta-det-lugnt-säsongen har inletts på allvar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du var/är en riktig hederskatt som tog Piff i försvar den gången.
SvaraRaderaVilken tur att skällisen inte var med i helgen.
Det gjorde ju att du kunde koppla av.
Jo, det är nog lugna säsongen som startat nu.
Lite råkyligt i pälsen fast det ändå är 10 grader ute.
Ozzy
Jag har aldrig gjort något sådant, varken förr eller senare. Man skulle ju hoppas att hunden lärde sig nåt, men tyvärr bara för stunden.
SvaraRaderaJo, det var väldigt skönt att den höll sig borta, den inverkar menligt på mitt revir!
Visst är det kyligt fast det är så milt? Det tycker jag med, och håller mig mest inomhus nu.
Det är bra att hunden får stanna hemma. Även om man blir arg och tassar till den när den är dum och man själv ganska unga och snabb. måste man ju inse att det är en fara att tassa till såna där när man blivit lite äldre och kanske inte hinner springa undan lika fort om det skulle behövas. Man vill kanske inte skada dom hur mycket som helst och då kan det vara bättra att dra sig undan.
SvaraRaderaSom tur var stod han på andra sidan staketet, men han hade nosen lagom mellan rutorna så jag kom åt honom! Utan staketet undrar jag om jag varit så modig? Men nu gick det ju vägen i alla fall!
RaderaJamarns vilken gentlekatt du är, riktigt bra jobbat med skällisen! *klappar tassarna* Man hade ju kunnat tro att han skulle lära sig av den läxan, men de förstår väl inte bättre. Skönt att han höll sig hemma.
SvaraRadera*nosbuffar*
Tack så mycket, ibland handlar man bara automatiskt, tror jag. Nä, inte förstod han något, han skäller fortfarande på allt som rör sig!
RaderaEn rak höger på nosen! Jamarns tror inte jag skulle våga det? Jo det skulle jag förresten -om någon var dum mot lilla Cornelia, då skulle jag helt klart sätta vederbörande på plats!
SvaraRaderaDär ser du, du skulle säkert reagera likadant! De får inte ta sig vilka friheter som helst, de där skällisarna!
RaderaDet minns jag! Jag tyckte du var världens bästa katt som skyddade din syster mot den otäcka skällisen!
SvaraRaderaDu är nog den som läst min blogg längst, och vilket minne du har dessutom! Jag tycker nog inte det var så märkvärdigt, men matte blev väldigt imponerad!
Radera