Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







måndag 9 november 2015

Vilken turhelg!


Det har hänt mig något rätt dramatiskt den här helgen. Jag har blivit jagad av en hund.

Hade just avslutat ett vaktpass vid restaurang Pipiga Pilfinken, som för övrigt börjar få full verksamhet nu, och hade förflyttat mig till utfarten från min tomt. Satt där och spanade neråt gatan, när jag såg en hund, litet större än jag själv, komma rusande i full fart från andra hållet. Utan kopplad människa! 

Alla varningsklockorna slog på, och jag förberedde direkt flyktvägen. Vände genast på tassarna, och tog sikte på trappan in till huset. Strax därpå kom den rackaren jagande efter mig -in på min tomt!- men då kom lyckligtvis matte till min undsättning. Hon kom precis ut från växthuset, och sade på skarpen åt hunden att försvinna. Samtidigt kom hundens människa på gatan, och ropade "kom hit" högt och argt. Jag pustade ut en stund på farstubron, men sen kände jag för en stund vila, inne i säkerhet.

Dessutom hade jag kunnat blåsa bort morgonen därpå. Åtminstone om jag fått tassa ut som jag ville, vid fyra-tiden. Nu blev jag varken hundmat eller bortblåst. Vilken tur!


12 kommentarer:

  1. Vilken tur du hade att din matte var i närheten.
    Dessa skällisar som inte är kopplade till tvåbeningar är ett otyg.
    Dom finns här också och matte o husse är jättearga när dom ser en sådan.
    Hoppas att din matte sa något till den omdömeslösa människan.
    Ja, det har blåst rejält, förstår att dina tjänare inte ville släppa ut dig på natten.
    Själv kröp jag upp till matte o la mig vid hennes huvudkudde.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här är nästan inga skällisar kopplade, tyvärr, men de flesta bryr sig inte om mig. Och jag brukar inte bry mig så mycket om dem heller, annat än att iaktta normal försiktighet.
      Jag försökte jama mig till att få tassa ut, men förmodligen hade jag ångrat mig om de öppnat dörren ut. Men jag har lyckats utverka att få bli utsläppt en timme tidigare på morgnarna nu. Det går åt rätt håll!

      Radera
  2. Ja du...
    Ibland har man tur. när man bäst behöver det ;-)

    Nosgos

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...och det hade lyckligtvis jag den här gången! :-)

      Radera
  3. Puhjam! Vilken tur att du hade ögonen med dig och såg att den läskiga skällisen kom springande. Men vad är det för människa som inte är kopplad med hunden??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken katt är inte alltid skärpt och alert till 100%, särskilt ute? Tyvärr är kopplade människor i minoritet här, man verkar tycka att det är "rena landet" och fritt fram?

      Radera
  4. Så skönt att matte kom! Trist att bli så störd efter ett trevligt pass vid Pipiga Pilfinken. Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var tur, för vem vet om fulingen följt efter mig upp för trappan? Den verkade inte ha någon som helst hut i kroppen?

      Radera
  5. Vilka risker vi tvingas ta, vi katter. Om skällisar överhuvud taget ska få vistas utomhus ska de åtminstone koppla en människa till sig - eller en stolpe går också bra. Tur att du är så kvicktänkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det brukar vara så lugnt och fridfullt här för det mesta, men det här visar hur viktigt det är att ständigt vara på sin vakt! Och gärna ha en matte ute också.

      Radera
  6. Men uschjam vilket äventyr du råkade ut för, tur du han in i säkerhet iaf, tassarna upp <3
    Tass tass

    SvaraRadera