Eldkväll

Den här kvällen gillar jag inte riktigt. Visst, det finns positiva inslag också. Några av mina bästa gäster kommer. Det dumma är, att när vi ätit tillsammans och haft det riktigt gemytligt rymmer de! Allihopa! Det värsta är att de försvinner bort, utanför Mitt Område! Så obehagligt det är att se dem försvinna till osäkert land, där massor av hundar härskar. För min del är det alltså totalt omöjligt att göra dem sällskap. Alla mina varningsrop brukar klinga ohörda. Och jag tar i så de kan sannerligen inte vara ovetande om farorna som hotar där borta? 

Jag tvår mina tassar, kan inte göra mer. Att ge sig iväg till den där elden, som tvunget ska tändas, är tydligen viktigare än att hålla sig hemma i säkerhet? Får trösta mig med att de hittills kommit hem oskadda varje år. Jag kommer vänta på att de ska komma tillbaka, sittande hemma på trappan. Sedan kan vi gå in och ta oss en godisbit, eller två. Då är allt som det ska igen.

I morgon ska vi bara ta det lugnt, allihopa. Trodde ni på det? Jag ska givetvis jobba som vanligt, det är ju högsäsong. Men min matte/sekreterare har fått tagit ledigt. Hon behöver väl vila ut efter alla strapatser i kväll?   

Fullt upp

Nog blev det vår den här helgen, precis som jag trodde och hoppades! Vilka härliga dagar jag har haft! Som extra bonus har dessutom husse varit hemma hos mig. Varenda natt i tre veckor har jag varmhållit hans säng. Nu fick jag själv njuta av att bli värmd vid hans fötter. Som tack har jag inte krävt dörröppning ut förrän jag sett honom vakna och kliva upp. Jag är tacksam att han är väldigt morgonpigg (med människomått mätt, alltså). Sömntutan till matte hade jag aldrig orkat vänta på.

Matte har dock en annan god egenskap, nämligen att hon är mycket ute i trädgården. Det gillar jag! Har mycket stort tålamod när det gäller att bistå henne med tyst uppmuntran. Hela eftermiddagen igår tillbringade jag i hennes omedelbara närhet utförande denna syssla.

Jag bedriver telekattisk uppmuntran

När hon till slut gick in, fick jag äntligen lägga mig under hasselbusken och koppla av. Där låg jag kvar långt efter att solen försvunnit därifrån, och det var sen kväll. Utvilad och alert kunde jag påbörja mitt tillsynsarbete i skymningen.

Nu är den här!

Nu är det sista helgen i april. Då är det vår! Antingen mycket, som här nere i Skåne där jag bor, eller mindre, för katter långt uppe i norra landet.

Var du än bor, hoppas jag att du kommer kunna njuta av en riktigt härlig helg, gärna med många vårtecken! Som flugor, spindlar och andra mysiga små jaktbyten. Brukar ju finnas både inne och ute. Även alla innekatter vill förstås ha fördel av att våren kommit! Vi tassas igen på måndag!

Då är det skönt...

Jag sitter och njuter i kvällssolen. Tänk att kunna skriva så igen! Förut har man ju nästan frusit tassarna av sig när det börjat kvällas. 

Som arbetande vakt med ständig kvällsjour, har vädret betydelse. Det är lättare att jobba mer effektivt ljumma kvällar utan nederbörd! Och just effektivitet är något som behövs just nu, när Mitt Område är hemvist för diverse föremål som ska elimineras. 

Då är det skönt att kunna sitta på farstubron en stund och njuta, innan kvällens arbete tar sin början.    

Inte så dumt

Att vara jag e' inte så dumt ändå

när jag tänker efter har jag de' bra

Mat i skålen brukar jag få

och rätt mycket gos blir det var da'

Kärlek och mat, dessa saker två

viktigast av vad man behöver ha

Jag får beröm

Jag har ju rätt ofta berättat om min favoritgranne. Han, som vid många tillfällen försett mig med leverkorv och annat godis. Nu måste jag tillstå, att jag faktiskt har flera som gynnar mig på detta angenäma sätt. Det är en av grannarna på andra sidan vägen. Tyvärr har de inte vett att bo här hela tiden, men de brukar ofta komma på helgerna. Så fort jag hör deras bil komma, springer jag dit och hälsar dem välkomna.

I det huset finns både en matte och en husse. I söndags kom hussen ut och pratade med min matte. Om mig! Han talade om hur glada de var över mina välkomnanden, och så skvallrade han om vad de brukade bjuda mig på. Det hade han ju kunnat utelämna, tycker jag. Men han ville berätta hur förvånad han var att jag alltid bara tog en bit av delikatesserna, och tackade nej till påtåren? Han ville också tala om hur mycket de uppskattade mina besök, och att de, om jag någon gång missat deras ankomst, genast undrade var jag höll hus?

Det är verkligen en stor förmån att ha sådana grannar! Och vet ni vad han avslutade samtalet med? Att han aldrig träffat en så klok katt förut! Det var väl ändå att ta i? Men trevligt att höra ändå.

Premiär

Det här har varit en stor invigningshelg. Eller, rättare jamat, jag har haft nyinvigning. Det är min härliga plats under hasselbusken som nu åter är i bruk! Efter att jag legat där i nästan två dagar, givetvis med avbrott för diverse tillsyn, tänkte matte ta en bild som visade hur härligt jag hade det. Men ni vet hur det är, så fort hon öppnar dörren skyndar jag mig till henne. 

Jag kommer, matte!!!

Förresten hade jag vilat färdigt. Dessutom kurrade det litet i magen. Hon får hitta något bättre tillfälle att föreviga mig i min hasselbusksgrop.

Idag har solen gett sig iväg nån annanstans, så det har inte blivit någon gropvila. Men fast det till och med kommit litet blött, har jag inte velat vara inne. Det har jag med kraft berättat för matte vid de tillfällen jag varit inne för att tanka energi. Hon har verkat litet förvånad över mina brösttoner, men min erfarenhet har lärt mig, att de är riktigt effektiva. Vill man ha något utfört, gäller det att vara bestämd.