Känner mig som en katt

Nu börjar jag känna mig som en katt igen. Min päls är precis lagom tjock för luften där ute. Och jag får vara ute hur mycket jag vill. Hela dagarna. Och kvällarna. De är nästan bäst. När det börjar skymma är det som allra intressantast.

Det fick jag mitt lystmäte av igår, minsann. Matte gav sig iväg mitt på dagen och försvann. Puts väck! Inte förrän klockan mitt i natten kom hon tillbaka. Jag hörde förstås bilen komma, men jag gjorde mig ingen brådska hem. Dessutom hade det där locket jag får i öronen ibland drabbat mig igen. Ni vet, det som filtrerar bort när någon ropar på en? 

Till slut tassade jag dock hemåt, för jag visste ju att det stod mat på ute på farstubron. Hann inte mer än få i mig några kulor innan matte öppnade dörren. Sedan hände något mycket otrevligt. Samtidigt som jag tassade in, skulle matte hämta in min mat och mitt vatten. Och klantade sig genom att snubbla till så det mesta av vattnet hamnade på, ja, just det, på min rygg! Gissa om jag fick en smärre chock!

Men jag blev strax glad igen, när jag upptäckte att husse också var hemma! Det har varit så tomt i soffan ett tag. Nu vet jag att kvällarna blir härliga ett tag framöver. Hoppas bara han vill titta på sena program på teven, för jag vill förstås helst inte avstå min skymningspatrull.


Ikväll ska jag få många gäster, och eftersom det ska lagas mat ute, räknar jag med att det kommer tappas delikatesser framför en sugen katt! Önskar er också något extra gottigt!

Gustav funderar...om mat

?????????????????????????????????????????????????????????

Önskar er alla en härligt varm och skön helg!

Jag är tillbaka på måndag

Inställd vårpremiär

Det är inte som vanligt runt mitt hus i år. Alla restauranger som serverat kanin har stängt! Jag har letat överallt, för att kolla om de möjligen flyttat lokalerna, men det finns inga nyöppnade heller? Det känns verkligen tråkigt, för just kaninpremiären var något av vårens höjdpunkt.

Matte säger att det har varit något som heter pest här. Och när det gäller kaninfrånvaron har vi skilda åsikter. Hon saknar dem inte alls. Mest för att hon måste ha nät runt alla blommor, buskar och träd. Jag tycker det är en petitess. Vad spelar litet nät för roll? Det enda nät jag ogillar, är det som sitter runt ena sidan på rhododendronbusken. Och vet ni varför det sitter där? Inte är det för några kaniner, inte. Nä, det är för jag inte ska kunna hoppa ut och överraska de läckra fjäderkotletterna, som brukar sitta där på marken.

Jag hoppas att det blir nyinvandring av kaniner snart. Så här tomt och ödsligt vill jag inte ha det på mina restauranger.

Bara en tidsfråga

Av någon totalt obegriplig anledning får jag aldrig utforska det mest intressanta och spännande utrymmet i mitt hus. Eller, rättare jamat, under huset. Källaren. Det mest spännande där är öppningarna, som man kan hoppa in igenom. Där kan man undersöka det som inte är källare,  bara en massa sand med eggande dofter. Utrymmen, som verkar anpassade i höjd för just en katts inspektioner. Men det är helt tji. Åtminstone när det gäller matte.

När matte går ner i källaren och lämnat dörren öppen, vågar jag helt enkelt inte tassa ner. "Stanna där, Gustav", har hon sagt med sträng röst så många gånger, att jag snällt blivit sittande utanför och väntat. Sen har jag fått jättemycket beröm när hon kommit tillbaka. Men med husse....

Härom dagen var husse nere i källaren. Jag vet ju vad som gäller när matte är där nere. Men gäller detsamma när husse är där? Nä, inte vad jag känner till? 

Det blev ett väldans liv på husse när jag påbörjade min kontroll där nere. Det gällde att sno sig på, om jag skulle få något gjort. Med blixtens fart ilade jag runt bland allt, och försökte nosa så gott jag hann. Tyvärr nådde jag inte det mest lockande stället, krypgrunden under huset, innan husse lyfte ut mig därifrån.  Men det är förstås bara en tidsfråga innan jag lyckas med det också.


Det gäller bara att överlista husse.

Min första order är lagd

Vet ni vad? Jag har lagt en order! En leverkorvsorder! Det var så här:

Idag, när jag tassade vakt utanför mitt hus, såg jag min favoritgranne komma gående. Tydligen skulle han hälsa på hos mig, för han gick upp för trappan och ringde på min dörrklocka. Matte öppnade, och jag följde givetvis med när grannen klev in. Väl inne satte jag mig på golvet och såg frågande på honom. Säkert hade han något ärende?

Då berättade han för mig, (ja, matte fick också veta), att han skulle till tyska landet i morgon. Och så undrade han, om det var något matte ville ha därifrån? "Nä, det är ingenting", svarade hon. Jag satt tyst en liten stund och väntade. Men när grannen började gå mot ytterdörren, kunde jag inte hålla mig längre. 

"Men jag då?" jamade jag. "Glömde du inte att fråga någon nu?" Och här måste jag ge matte en eloge. För en gångs skull fattade hon jamiska direkt. "Gustav beställer leverkorv" tolkade hon. Jag blev lycklig över denna förträffliga översättning, och jamade instämmande. Grannen skrattade då, och sedan skvallrade han, att jag fått en klick leverpastej av honom tidigare idag. Det tycker jag var litet onödigt. Somligt kan få vara hemlisar. Men det viktigaste är, att jag fått göra en leverkorvsorder.

En sådärhelg

Jag har haft en sådärhelg. Väldigt bra emellanåt. Men utejobbet har begränsats av dumt blött som ramlat ner helt oväntat. Till och med när jag intog min allra skönaste eftermiddagsslummer under hasselbusken, började det helt plötsligt vräka ner vatten ovanifrån. Mycket obehagligt att bli väckt på det sättet. 

Annars fick jag en hel del gjort både fredagen och lördagen. Har tassat extra inspektionsturer runt favoritgrannens hus. På söndagen, däremot, fick jag till slut ge upp allt planerat arbete. Men först efter att åtskilliga gånger kontrollerat väderstatusen inifrån huset. Man vet aldrig, matte kunde ju ha lurats när hon påstod att det regnade. Man måste se det med egna ögon. 

Ja, vad ska man göra?

Men slutet gott, allting gott. Idag har det varit riktigt bra. Inget nedfall, och till och med en meditationsstund i min slappekruka i växthuset. Matte hade några synpunkter på det. Tydligen var några knoppar i krukan i svagaste laget. Vad är det för dålig kvalitet, jamar jag? Hon får väl odla växter som tål att liggas på?

Kattguld

Jag begriper inte alls varför det står så här i Wikipedia:

"Kattguld är en nedsättande bemärkelse där något som förefaller äkta och värdefullt inte är det"

Någon måste fått saker och ting ordentligt om baktassen! Eller finns det någon vettig förklaring? Det ska jag fundera på i helgen.

Ha det så bra ni kan, allihopa mina vänner! Vi tassas igen på måndag!

P.S. Någon som såg Djursjukhuset igår? Och vettisen som tog emot den stackars katten med avslagen käke? Det var min vettis, hon som tog emot mig också, när jag kom dit och mådde pyton! D.S.