Det är vad jag tror

Men nu blir jag besviken på dig, matte!

Tänk er en hårt arbetande katt. Denne har tagit igen sig en stund i sitt hus, och därefter gång på gång påjamat nödvändigheten av att få fortsätta sitt jobb där ute. Blir nekad denna enkla önskan av sin matte. Hon säger: " Du vill inte gå ut, Gustav". 

?????

Den där katten, som händelsevis råkar heta precis som jag, tycker givetvis att mattes påstående är oerhört märkligt, och tar därför ingen som helst notis om det. Till slut öppnar matten dörren, och katten inser direkt att detta har matte ordnat bara för att hävda att det var hon som hade rätt! 

Som en skata på gräsmattan

Det finns en egenskap hos Piff jag inte förstår mig på. Hon gillar vatten? Så fort hon hittar vatten måste hon absolut ställa sig i det. Både länge och väl. 

Matte hade tagit ett fotbad, och Piff ville ner i vattnet hela tiden. Eftersom det var nån slags salt i vattnet, hindrade matte henne. Själv tassade jag förbi några gånger, men ägnade självklart inget intresse åt baljan. När matte var klar hällde hon ut det salta vattnet och fyllde i litet rent vatten i stället.

Det tog inte många sekunder förrän Piff stod med båda tassarna i baljan. Nu tassade jag förbi igen, och noterade Piffs underliga position. Någon egen vattenundersökning hade jag dock inte en tanke på. För mig är vatten lika intressant som en skata på gräsmattan.   

Alltid denna dubbelkoll!

Efter en morgonrunda ute tassar jag in för att njuta en välförtjänt frukost

Piff dyker upp för att säkerställa att jag inte är en inkräktare

Jahajam, där ser du, det ÄR bara jag

Alltid ska det dubbelkollas...jag blir så less

Du kan stå där, jag väntar med frukosten

 

Nosa på du bara...nu sticker jag ut igen

...fast när jag kom till ytterdörren ångrade jag mig. Man kan ju inte jobba utan mat i magen!

Rädd för mig?

Den här helgen har det varit extra skönt att kunna vara ute. Där inne har det nämligen pågått städning. Så fort det ska komma gäster, är detta visst ett nödvändigt göromål? Nu har det inte stört mig, jag har ju haft mitt att sköta utomhus.

Men kan det bli litet annorlunda inne i mitt hus de närmaste dagarna, fram till torsdag. En av gästerna är nämligen litet rädd för katter. Det blir en ovan situation för mig, som gärna buffar och är social mot människor. Nu kommer jag säkert ha fullt upp med inspektioner och annat där ute, så det blir nog inte att vi träffas så mycket.

Jag är, som jamat, mest ute. Måste förstås in och kolla ibland om det ska finnas något nytt och spännande i matskålen. Tyvärr inträffar det väldigt sällan, så visiterna blir mycket korta. In, kolla skålen, vända på tassen, ut. Och inget blött har det kommit i pälsen på länge. Inte på gräset heller, för den delen, så man kan slå sig ner och njuta överallt. Jag skulle gott kunna tänka mig att alltid ha det så här!

Fågel eller fisk?

Jam, vilken typ är du? Själv är jag nästan helt och hållet 'nere', men någon gång emellanåt kan det bli 'mitt emellan'. Aldrig 'uppe' för min del! Piff är 100% 'uppe', och Puff är ungefär som jag. 

Vad gäller det, undrar ni? Var man helst vill befinna sig på en liggande människa, förstås! En liten undersökning så här inför helgen.

Så här års händer det förstås också att jag varken är det ena, andra eller tredje. Då får mina människor klara sig helt utan nattligt sällskap. De får ursäkta, men ibland blir nattens lockelser där ute för starka för att stå emot. Jag är ju trots allt en katt.

Det verkar bli en solig och varm helg. Hoppas ni kan njuta av den, ute eller inne!

En speciell dag

Det är visst en firardag idag? En alldeles speciell dag. Man kan fira att man bor här. I södra, mellersta eller norra landet. Det är värt att glädjas åt.

Man kan också fira att man fyller fjorton år. Att man börjar bli En Katt Med Erfarenhet. Det ska jag fira. Börjar med att sträcka ut mig på marken. Göra ingenting. Det är också ett slags firande. Har valt att ta det litet lugnt den här födelsedagen. Men jag har redan börjat planera för nästa år, när jag fyller femton. Då ska det bli ett party som det ska jamas om länge efteråt. 

I år blir det en dag med bara den närmaste familjen. Det är också fint.

ComCat living

En stol att ligga på, mat och vatten i skugga

Ett litet hus att krypa in i...ComCat living!

Jag borde ju fattat misstankar redan när matte klev upp ur sängen redan innan jag vaknat? När sedan matskålarna blev fler, och dessutom fylldes med råge, borde ju alla varningsklockor dånat med full kraft! Men jag måste erkänna att jag bara tyckte det var trevligt med frukost i rätt tid. 

När matte sedan gick ut, tassade jag efter. Hon gick ut och ställde sig vid vägen. Tyckte det var litet underligt, så jag höll mig alldeles nära henne. Visste inte riktigt hur jag skulle tolka situationen? Till slut hörde jag en bil komma, och matte körde iväg mig inåt gräsmattan. Såg henne kliva in i bilen och försvinna. 

Sen hände ingenting. Ingen matte. Inga dörrar som öppnades. Det var ju härligt väder, med mycket sol i pälsen. Växthuset var öppet för meditation. Kvällen och natten kom. Fortfarande ingen som ropade in mig. Mycket mystiskt? 

Morgonen kom, och dagen gick. Jag hade ju mat att äta, och vatten att dricka i mitt lilla rum (fast jag dricker helst regnvatten från hinken), men det var så konstigt med dessa stängda dörrar? 

Då, helt plötsligt på kvällen, hörde jag en bil köra in på min tomt! Jag kan gott erkänna att jag blev alldeles exalterad. Ja, jag skrek! Blev ju jamars glad! För ut ur bilen klev matte, och sedan husse! De klappade mig, och sedan bar vi  en massa saker in i huset. Det blev mycket att gå igenom sedan, och stämpla som incheckat. 

När allt var klart, gick vi och lade oss. Jag var fullt belåten med att vara inne igen. Låg vid mattes fötter hela natten. Det var skönt att kunna sova i lugn och ro. Jag tog mig en rejäl sovmorgon. Sedan fick jag frukost, en skål med blötmat. Precis som jag jämt brukar få. Allt var som vanligt igen. Så skönt!